Har på sistone återfunnit Elisabet Hermodssons kulturpolemik från 60- och 70-talen, som vi tog upp på ett seminarium på JOBBET (se till höger) i torsdags. Särskilt ur artikelsamlingarna "Kultur i botten" och "Synvända". Mycket kan citeras, till exempel detta:
"I ett maxistiskt-socialistiskt perspektiv på konstfrågor i det kapitalistiska samhället [:] vad är ett viktigare perspektiv än att undersöka den materiella basen för litteratur och konst och då bland annat den materiella bas som förlagspolitik och konstbörs utgör, de av kommersiell marknadsföring styrda institutionerna och apparaterna för konst och litteratur. Efter vilka principer satsar förlag och konsthandlare på författare resp. konstnärer? Hur går förbindelselinjerna mellan förlagsvärld och de opinionsbildande litterära organen, mellan konstbörs och gallerier och konsttidskrifter? Vilka krafter och intressen är det som håller igång en stadigt smakförsämrande reklamindustri och veckopressindustri och hur används den seriöse författaren för att moraliskt rentvå en sådan industri. Hur stort inflkytande har kommersiella intressen när nya litterära och konstnärliga riktningar blåses upp till ohållbara proportioner?"
(ur samlingen "Kultur i botten", debattinlägg från 1969)
Då som nu är detta en bra sammanfattning av vad som måste vara utgångspunkten för ett socialt perspektiv i konstkritik och i forskning om konst.
Se också debatten om den politiska korrektheten
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar