fredag, september 07, 2012

Ny jakt på arbetarkonsten 8

Affisch av Kalle Brolin för en utställning i Vasa hösten 2008
Fredrik Axvik och andra frågar mig alltså vad arbetarkonst är, och hur ska jag kunna ge något exakt svar på det? Om jag hade haft ett sådant svar hade jag aldrig behövt starta den här bloggen, eller låta den vara kvar, i sex år nu. Arbetarkonsten igår och idag är till stor del okänd och definitionen beror på samtalen mellan oss som vill hjälpas åt att spåra upp den och beskriva den. Vad är förresten en definition? En definition behöver inte vara något distanserat och abstrakt, eller något som bara existerar i språket. En definition kan också vara ett sätt att påverka handlingar i verkligheten genom att begreppet kopplas till ständigt nya företeelser. Att begrepp är dynamiska och föränderliga är en viktig lärdom från den marxistiska tankevärlden. Det var just den motsatta uppfattningen om begrepp som fasta och statiska som en gång fick vissa att tro att arbetarklassen är borta. Om man tror att de människor som begreppet syftar på alltid och en gång för alla måste vara på ett visst sätt, så måste ju de människorna förr eller senare ta slut. Och detsamma måste väl gälla för begreppet arbetarkonstnär om det blir föremål för samma stela logik.

Konstnären Kalle Brolin blir glad när jag kallar honom arbetarkonstnär. Kalle kommenterar bland annat:

"Om en konstnär skildrar en arbetsplats, är det viktigt om det är ens egen eller andras? Är det viktigt hur mycket pengar konstnären tjänar varje månad, eller är det viktigare hur mycket konstnärens föräldrar tjänar? Är det mer intressant med vissa typer av arbeten framför andra, t.ex. i tillverkningsindustri, McDonaldspersonal, städare, arbetslösa, långtidssjukskrivna, eller kanske frilansande kulturarbetare som gör gratisjobb för att vara attraktiva för klienterna?" (facebook måndag denna vecka).

Jag tror att alla de här frågorna har kommit fram  här på bloggen tidigare i någon form. Är det viktigt att ha bakgrund i arbetarklassen? Är det viktigt att själv ha försörjt sig i ett arbetaryrke? Vilka arbetaryrken är särskilt intressanta att skildra? Traditionellt var det förstås de tunga yrkena - tunga inte bara i fysisk utan också i ekonomisk mening. Järnet, skogen, det som byggde upp välståndet. Idag är däremot serviceyrkena i majoritet i arbetarklassen. I USA skiljer forskarna gärna mellan arbetarklassen och vad som kommit att kallas "serviceklassen", men den indelningen avstår jag  medvetet från här. Vi akademiker och kulturarbetare är vana vid att arbeta för låg lön eller ingen lön alls för att få meriter att sätta i våra papper, i hopp om en riktig anställning så småningom. Vi tillhör alltså det oorganiserade eller svagt organiserade prekariatet. Det gör också delar av arbetarklassen idag. Många av oss kan inte ha konsten, skrivandet eller forskandet som heltidssyssla utan måste försörja oss i vanliga yrken. Om detta gör oss mindre självbespeglande och teoretiska kan det bara vara till nytta för våra bilder och ord.

Kalle Brolin hör till de socialt orienterade konstnärerna i Sverige idag och har låtit tala om sig en hel del. Han arbetar med projekt som ofta handlar om människors livshistorier. Projekten mynnar ut i utställningar, filmvisningar och andra arrangemang som ger oväntade perspektiv på ett ämne. Ofta har Kalles aktiviteter en koppling till arbetarrörelsen och dess historia. En av hans filmer handlar om hamnarbetare i Liverpool och en annan om Maria, veteran från den radikala vänstern i Göteborg. Han har samarbetat med skolor och tagit barnen på utflykter till gamla fabriksmiljöer. Han är också skribent och medarbetar i Fria Tidningen. Vissa av hans artiklar i tidningen ingår samtidigt i något av hans projekt. Till exempel den här, om Liverpool. Ett urval av projekten presenteras på Kalle Brolins hemsida.

En särskilt intressant sak med Kalle Brolin är att han inte bara gör konst om arbetare och aktivister och därmed bidrar till att definiera vår tids arbetarkonst. Han får oss också att tänka oss framtidens aktivism och arbetarkonst. Affischen här ovan annonserar hans visning i Vasa av projektet "O! Children!" år 2008 där han skapade program, slogans, symboler och affischer för framtida rörelser som borde kämpa för alla de barn som utnyttjas som arbetskraft. Förebilder för sådana rörelser finns redan, i Peru och i Indien. Men på de flesta håll fortsätter barn att arbeta under usla villkor och helt utan de råd och det stöd som hade kunnat förbättra dertas situation. 

De etablerade "vuxna" rörelsernas strategi har oftast varit att verka för förbud mot barnarbete. Många som arbetat med frågan på plats har förstås konstaterat att ett sådant förbud inte kommer att fungera så länge de fattigaste familjerna är beroende av barnens inkomst för sin överlevnad - alltså bättre att minska barnens lidande idag än att vänta på större förändringar som kanske aldrig kommer. Via "O! Children!" tar Brolin ställning för denna mer direkta strategi som är mer typisk för den frihetliga socialismen (Och Fria Tidningen) än den etablerade arbetarrörelsen. Det är ett kontroversiellt ställningstagande som också breddar diskussionen om vad en arbetare är och vad konst för arbetare är.

Kalle Brolin har två termer för att beskriva den här sidan av hans arbete: han kallar den "social science fiction" och han säger att han bedriver "spekulativ estetik" (speculative aesthetics). Det är alltså en estetik där han spekulerar om framtidens politiska konst och skapar fiktiva scenarion. Men det kan också likna "science" där han arbetar på liknande sätt som en historiker eller sociolog. Ända sedan 2003 har han studerat frivilligorganisationer i Göteborg och satt sig noga in i deras verksamhet. Samtidigt har han gått till arkiven och studerat ceremonier, sånger, standar och symboler i äldre folkrörelser - även arbetarrörelsen. Som en syntes mellan gammalt och nytt har han sedan skapat motsvarande program för de små frivilligorganisationerna. Kanske kommer några av dem att utvecklas till framtidens stora folkrörelser? Kalle Brolin själv skriver mer om projektet på den här sidan:


Rögle konsthall 2008

länkning pågår till intressant.se

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar