Nyare jakt på arbetarkonsten 8

Under några år mellan 1981 och 1983 kunde ett sotigt ansikte ses stirra mot förbipasserande i ett antal svenska städer. Det tillhörde en gammal man avbildad av konstnären Johan Ahlbäck i en målning som blivit affisch för vandringsutställningen "Johan Ahlbäck: Arbetets målare" i Riksutställningars och Dalarnas museums regi. 

Organisationen Riksutställningars affish för vandringsutställning, 1981-83.

Ahlbäck, född i Smedjebacken år 1895 och arbetare vid valsverket där under barndom och ungdom, hade flyttat tillbaka till hemorten efter konststudier i Stockholm åren 1923 till 1931. Efter hans död 1973 hade Dalarnas museum startat ett omfattande arbete för att gå igenom alla de teckningar, målningar och personliga papper som dödsboet hade skänkt till museet. Arbetet resulterade i en stor retrospektiv utställning på Dalarnas museum under vintersäsongen 1978-1979, följd av en lite nerbantad utställning på Sveagalleriet i Stockholm i maj och juni 1979. Samtidigt passade man på att ge ut boken Johan Ahlbäck: Arbetets målare som var redigerad av Örjan Hamrin och Erik Hofrén på Dalarnas museum men till största delen skriven av Hamrin. 

Utställningen och boken visade sig komma precis rätt i tiden. Det här var under de allra sista åren av den politiskt radikala 1970-talsandan i konstlivet i Stockholm. Konstkritikern Bengt Olvång (1934-2011) i Aftonbladet var en övertygad socialist vars omdömen vägde tungt när konstnärer skulle väljas ut för uppdrag och utställningar. När han skrev en översvallande och stort uppslagen recension av utställningen och boken i Aftonbladet (23 maj 1979) var det ett säkert tecken på att Johan Ahlbäck inte skulle glömmas bort i första taget. För stockholmarna handlade det om en spännande nyupptäckt. Fler än bara enstaka verk av Ahlbäck hade inte visats i Stockholm sedan hösten 1949.

Våga se! från 1983, Bengt Olvångs summering av sin syn på svensk konst 1945-1980.
Bildkälla: https://www.bokborsen.se/

Sedan kom 1980-talet, när Bengt Olvång och andra gradvis byttes ut mot en ny generation av kritiker och beslutsfattare som ansåg att 1970-talets konstpolitik varit vänstervriden och provinsiell. För "provinsiella" och dessutom okända konstnärer som Johan Ahlbäck fanns det nu noll intresse, utom i landsorten och inom folkrörelsedrivna initiativ som inte togs på allvar i konstlivet i Stockholm. Kanske gjorde man fel som lät en så deprimerande bild som den av den stirrande gamle mannen bli affisch för vandringsutställningen vid 1980-talets början. Vem ville bli påmind om det tidiga industrisamhällets smuts och misär när svenska folket nu skulle lära sig göra klipp på börsen och skaffa F-skattesedel. Men här och där har den gamla affischen satts upp inom glas och ram, som en påminnelse om att det som har uppnåtts av arbetarrörelsen lätt kan förloras.

Arvet efter Ahlbäck har hållits vid liv av Ahlbäckstiftelsen i Smedjebacken, och de senaste tio eller 15 årens våg av ny svensk arbetarlitteratur har lett till ett samarbete mellan stiftelsen och Föreningen Arbetarskrivare (med tidskriften Klass). I stiftelsens referensgrupp representeras Föreningen Arbetarskrivare av kulturhistorikern Ewa Bergdahl, som har varit drivande i föreningen ända från starten. Tillsammans med Monica Borg från Ahlbäckstiftelsen och IF Metalls tidigare kulturombudsman Kjersti Bosdotter arbetade vi under 2021 fram en idé om en ny bok om Johan Ahlbäck. Idén fick grönt ljus av stiftelsens ordförande Carin Runeson, socialdemokratisk kommun- och riksdagspolitiker. Detta har nu blivit boken "Inte vackert men omutligt sant." Johan Ahlbäck: Arbetarkonstnären från Smedjebacken. Se annons här i bloggen! Citatet i titeln kommer från Ahlbäck själv. Många enskilda personers arbete har gjort boken möjlig. 

Jag började under 2022 samla in uppgifter om var verk av Ahlbäck finns idag. Det visade sig finnas mängder i privat ägo och på olika auktionssidor på Internet, men länge var det oklart var alla verk som hade visats på utställningarna 1978-83 hade hamnat. Inte ett enda museum utom Dalarnas museum i Falun visade sig ha verk av Ahlbäck, och på Dalarnas museum pågick en stor omorganisering av samlingarna. Ewa Bergdahl kontaktade ett antal nutida arbetarförfattare och bad dem bidra med mera personliga texter om Ahlbäcks bilder, och sex tackade ja: Bernt-Olov Andersson, Linnea Garli, Aino Trosell (aktuell i år med boken Varvsslammer), Mija Åhlander, Micke Evhammar (aktuell med romanen Hårt regn) och Göran Greider. Jag stod till tjänst med bildmaterial som författarna kunde studera i en delad mapp i tjänsten Dropbox. 

Aino Trosell.
Foto: AnnalisaFoto AB.
Bildkälla: https://ainotrosell.se/press/annalisafoto-ab-4/

Mappen fylldes på kontinuerligt med fler bilder under 2022 och 2023, och en elektronisk katalog med data om varje verk gjorde det möjligt att organisera arbetet med det stora bildmaterialet för boken. Det blev ett helt forskningsprojekt, och som tur var kunde jag ägna en del av min forskningstid som universitetslektor åt det. Maths Isacson, professor i ekonomisk historia och en viktig stödperson för Ahlbäckstiftelsen, involverades. Ytterligare ett antal personer som varit aktiva i samband med tidigare utställningar och i Ahlbäckstiftelsens arbete sedan 1993 började skriva på sina bidrag: Örjan Hamrin, Lars-Olof Lundberg, Ulf Lundén, Arne Andersson, Anne Seppänen, samt Ahlbäckpristagarna Roine Jansson och Britt-Marie Rydberg. 

Vi presenterade vårt arbete på Ahlbäckdagarna i Smedjebacken 1-2 oktober 2022, på temat "Konstens kraft". Den ambitiösa och riskabla planen var att ha boken färdig till hösten 2023 och 50-årsminnet av Johan Ahlbäcks bortgång (1973). Med tanke på att detta projekt precis som de flesta liknande i praktiken är fritidsprojekt på kvällar och helger, och att finansieringen alltid är lika osäker som eventuell försäljning av resultatet, var det minst sagt vågat att lova något sådant. Men inom något halvår blev de flesta av texterna färdigskrivna. Alla viktiga verk blev fotograferade. Flera fotografer bidrog, men den största insatsen gjorde Staffan Björklund. I slutskedet fick han fara hit och dit mellan olika orter i Dalarna, Västmanland och Gästrikland. 

Monica Borg, pensionerad chef för kulturförvaltningen i Smedjebacken, bar ensam ansvaret för att skicka in ansökningar till olika fonder och stiftelser så att boken kunde tryckas, och så att åtminstone de som lever författarnas osäkra frilansliv kunde få betalt. Dessutom skrev hon bokens biografiska kapitel om Johan Ahlbäcks liv. Jag och Maths Isacson skrev också längre texter: om "folkhemmets" utveckling under Johan Ahlbäcks liv och om hans utveckling som konstnär. 

Monica B, Ewa B, Kjersti B och jag själv kämpade under de fyra sista månaderna med korrektur och ändringar, på slutet dagligen och med en del desperation. Ann Olander på Dalarnas museum gjorde en fin layout till boken inom en snäv tidsram innan den skickades till tryckning på Exakta Print i Malmö, ett mycket bra tryckeri.

Resultatet blev bättre än vi någonsin vågat hoppas på och boken "Inte vackert men omutligt sant" kunde lanseras i ett mera lokalt sammanhang i Smedjebacken den 14 oktober, dvs. på det som nu och framöver kommer att bli en mera koncentrerad Ahlbäckdag. Aino Trosell, Micke Evhammar, Monica Borg och jag själv talade inför en stor och intresserad publik på Konsthallen Meken. Vi delade ut 2023 års Ahlbäckpris till Kalle Brolin, se föregående postning. Samtidigt visades i Konsthallen Meken fram till 19 november en utställning om Johan Ahlbäck: 100 % Johan Ahlbäck - Ett konstnärsliv. Utställningen var sammanställd av Ann Olander (Dalarnas museum) och Anne Seppänen (Smedjebackens kommun) och innehöll bland annat ett bra urval av Ahlbäcks verk i grafiska tekniker från åren 1926-1931. Vissa verk hade aldrig tidigare visats. 

Ulf Lundén (även författare i boken) skrev en förhandsartikel i Dala-Demokraten, tyvärr bakom betalvägg: Johan Ahlbäck till hundra procent. Även Ludvika Nya Tidning skrev. 

Hittills har boken bara kunnat beställas från Smedjebackens bibliotek, men sedan några dagar finns den att beställa som julklappsbok för det mycket låga priset 198 kronor på Bokus. Klicka här:

Bokus, "Inte vackert men omutligt sant" Johan Ahlbäck: Arbetarkonstnären från Smedjebacken. 198 kronor plus frakt

Om man dessutom beställer någonting ytterligare - så att slutsumman blir över 249 kronor - är frakten fri inom Sverige. 

Bokprojektet har redan gett upphov till ett ökat intresse för Johan Ahlbäck. Dalarnas museum planerar nu en stor utställning med hans verk från 17 februari till 14 april nästa år, parallellt med att Elisabeth Ohlsons uppmärksammade vandringsutställning Vi som arbetar med våra kroppar kommer till museet. "Arbetets svarta, hänsynslösa själ" är det ahlbäckcitat museet har fastnat för som titel på utställningen. Även på engelska på museets hemsida:

He has been called "the painter of work" and Johan himself has expressed that he wanted to paint "the black ruthless soul of work", nothing artificial or added but only as it was, "not beautiful but immutably true".

Vi hoppas att boken och utställningen kommer att inspirera många och sätta avtryck i samtiden. Framöver hoppas vi också kunna länka till recensioner av boken här i bloggen.