Inget har blivit skrivet om arbetarkonsten på
länge, inte här och inte särskilt mycket någon annanstans heller. Men för några
dagar sedan kom en nyhet: ”Arbetarkonst förpassas från fullmäktigesal”
meddelade en rubrik som trycktes i många svenska dagstidningar 18 september
2019. Rubriken och artikeln kom från TT och handlade om Järfälla kommun där
kommunstyrelsens ordförande Emma Feldman (M) fattat beslutet att ta bort ett
verk från 1984 av Lenny Clarhäll från den viktiga salen. Lenny Clarhäll,
framstående skulptör, är mest känd för sitt monument i Ådalen till minne av händelserna 1931. Att hans trärelief i Järfälla heter I Albin Amelins anda och är en bild
med mycket rött där man dessutom hittar Marx Kapitalet är helt följdriktigt.
Clarhäll har ofta uttryckt solidaritet med arbetarrörelsen och det fysiska
arbetets folk i sina verk.
 |
| De skandalösa detaljerna. (Klicka för större bild.) |
Men den moderata kommunstyrelseordföranden
påstår att: ”Det är en plats där vi fattar demokratiska beslut. Då är det inte
lämpligt att ha ett konstverk som är en symbol för antidemokratiska
värderingar.” Kanske Feldman som vissa andra moderater också påstår att högern
var drivande vid införandet av demokrati och allmän rösträtt i Sverige.
Historieförfalskning på många plan, i stort och i smått.
Förresten verkar ingen som skrivit om affären
hittills ha noterat varför reliefen heter ”I Amelins anda”. Den består av två
trätavlor sammanfogade av utsågade, skulpterade och målade bildelement. Den ena
tavlan utgår från Albin Amelins oljemålning Stilleben med gevär från 1942.
Både geväret, lerkannan med Amaryllis (den röda blomman syns inte här i detaljen) och Marx Kapitalet kommer från
Amelins bild. Titeln står på geväret, och på en liten banderoll kan man också
läsa ”TILL MARMAARBETARNAS SEGER” (anspelning på händelserna Ådalen 1931, som
både Amelin och Clarhäll skildrat).
Clarhäll säger själv att: ”Det enda som påminner
om Marx är den där boken” och ”Det finns ingen propaganda för någon socialism
eller kommunism” (se intervju här https://mitti.se/nyheter/konstnaren-tavelflytten-tillbaka/).
Det är helt sant. Att Clarhäll använder boken och geväret från Amelins bild
behöver inte betyda att hans avsikter är desamma som Amelins. Men
historieförfalskning går ut på att avlägsna allt som inte stämmer överens med
den egna uppfattningen om historien. Påminnelser om att arbetare skjutits även
i Sverige och att det finns andra idéer om ekonomi och samhälle än de som lärs
ut på Handelshögskolan stämmer förstås dåligt överens med en borgerlig historiesyn.
Detta har nu blivit tydligt i Järfälla. I Sölvesborg har den SD-ledda
utrensningen av skandalösa symboler och besvärlig konst varit på agendan en
längre tid.
Lämpligt att här slå upp arbetaren och poeten Johan
Jönssons dikt/textsamling mot. vidare. mot.
från 2016 och att läsa på sidan 195:
Jag skulle gärna bli politiskt representerad.
Att någon talar för mig, i mitt ställe, övertar min röst. Men jag tror att den
politiska representationens domän är helt slut för samtliga underordnade och
maktlösa, utmjölkad i sin sista post- och dödspolitiska moralpredikan och helt
approprierad av sekteristiskt troende hyperliberaler. Det går följaktligen inte
att resonera förnuftsmässigt med dem. Det lönar sig nästan aldrig att tala.
Särskilt inte i poesin, som ju redan Rimbaud, Pariskommunanhängaren, insåg, och
drog.
Överdrivet pessimistiskt kan många tycka. Men
observera att Jönsson faktiskt talar ändå. (Och han talar mycket och ofta.)
Kommunstyrelseordförande Feldmans argument låter som en av de ”dödspolitiska”
moralpredikningar som Jönsson beskriver.
länkning pågår till intressant.se
